För ett tag sedan pratade jag med mormor om gamla släktingar och fick reda på att hennes farbror hette något väldigt ovanligt- Timon. Jag tycker det är jättefint och häftigt och skulle tycka det var supergulligt på en liten pojke! Det uttalas inte som Timon i "Timon och Pumbaa", utan Tiiimon (långt i). Hans fru hette däremot något så vanligt som Anna, och mormors morföräldrar hette också typiskt svenska namn- Emil och Emma, vilket jag också tycker är rätt coolt. Jag hade ingen aning om att folk hette så på den tiden också :P Jag älskar att få reda på saker från förr, särskilt när det kommer till ens egen historia.