Jaa, just nu känns allt lite upp och ned... Jag blir så stressad och orolig för allt jag vill och måste göra. Den största frågan är egentligen vad och hur jag vill göra med allt. Och framför allt jobba med. Tänk att det kan vara så svårt! Det känns som att ingenting skulle passa mig, det finns alltid något som stoppar mig om jag hittar något jag tycker om. Men men, jag ska inte vara så negativ, jag tror allt kommer lösa sig, det brukar ju det som tur är.

 

Men jag kan inte låta bli att tycka det är jobbigt nu att vara hemma igen och komma tillbaka till alla problem. Jag menar, det är ju allt med Arbetsförmedlingen, betalning till tandläkare, ovissheten om framtiden och pengarproblem... Ja, i USA fanns typ inte dessa problem och jag tror det var en stor del till varför jag var så positiv och glad hela tiden. Man fick ju sina pengar varje vecka och kunde i princip göra nästan vad man ville för dem. Jag hade ju även pengar över som jag kunde spara - vilket jag verkligen uppskattade! 

 

I alla fall, på något sätt kommer jag lösa allt. Tänk positivt! Imorgon ska jag till Arbetsförmedlingen och då ska jag ta upp lite tankar och idéer i alla fall.